Som sagt...

...varmt som tusan, har vi det! I helgen hade vi 55 grader i solen när vi var på Funky Fish och här om kvällen, när vi körde hem efter att ha käkat, var det 30 grader. Då var klockan typ 7 på kvällen...

Låter inte helt fel, va?? ;-)

Ny vecka, nya tag...

• Maria är bottenförkyld
• Christofer är lika förkyld
• Liam har varit hemma från skolan idag - förkyld och hade feber igår kväll

Ska vi andra oxå bli krassliga?? Det har vi INTE lust med! I denna värmen är det ingen höjdare att ligga och vara dålig och ha feber. För ni kan tro att här är varmt nu! Helt makalöst! Här om dagen, när jag körde hem från skolan, så var det nästan som om vinden brände i skinnet. Som om någon blåste med en hårfön på mig. Makalöst! Men det är så gött! ;-)

På onsdag, torsdag och fredag ska vi ha mitterminstest på thaikursen. Usch... Men det är väl bara att ta tjuren vid hornen, blunda, hoppa på och sen tuta och köra! Det ska nog gå vägen. Och om inte, så kan man ju alltid muta Plä (vår fröken) med lite smink och annat kul av märket No.7, från Boots... ;-) Hon är helt tossig när det gäller smink och killar och annat som man själv fullständigt har glömt bort på äldre da'r. Hon och hennes hjälpreda, Plaa, blir fnittriga som småtjejer när vi pratar om snygga kändisar... Så roligt! Och där sitter en annan och känner sig som en REDIG TANT! Oj, oj, oj...

En del av Liams läxa den här veckan är att skriva ner 4 frågor till Robinson Krusbär (han som sitter på en öde ö nå'nstans och skickar flaskpost till barnen i deras nya story-line arbete):

• Hur många år är du?
• Kan du ta reda på vad ön heter?
• Vad jör du om dagarna?
• Har du set en orm?

Viktigt att tänka på här, påminde Mattias, Liams lärare, är ju att en fråga ska avslutas med ? istället för med . . Men det klarade Liam fint. Att skriva är väl egentligen inte hans starkaste "ämne", men det måste ju göras... Det knorras och suckas och pustas en hel del när han har skrivläxa och så blir vi oftast ovänner oxå han och jag. Liam är inne i en period nu där han ALDRIG gör fel, ALDRIG har gjort nå't när det blir bråk med Movitz, ALLTID ska ha sista ordet och ska till och med börja diskutera när han räknat fel i matten!! Nä, då är han desto bättre på att läsa! Det är han jätteduktig på!

Fridas födelsedag...

Igår firade vi Frida på hennes 32-årsdag. Det blev en dag full med tokiga upptåg och många glada skratt! TACK Frida, Kenneth, Micke, Tina, Malin, Maria och Christofer för en "himskt" rolig dag!!

Dagen började med träff hos Isakssons, för gemensam promenad ner till stranden och familjens båt som låg där och väntade på oss. Faim de Loup hade gjort baguetterna som vi intog till frukost. Verkligen goda! Under tiden förde dagens besättning, bestående av 3 thaiare, oss förbi Saladan, genom mangroveträsket ut mot öppet hav och sen vidare till Bu-Bu Island. Barnen hoppade snabbt i vattnet när vi lagt till vid stranden på den lilla ön, men ganska snart kom de upp igen, eftersom det var fullt av små, små maneter. Efter att ha suttit en liten stund i båten och snackat och druckit en öl, beslutades att vi, pga alla maneterna, skulle lämna Bu-Bu Island för att åka vidare till Koh Kradan istället. Sagt och gjort... Efter ca 30 minuters åktur lade vi till vid denna, lite större ö som ingår i "4 Island tour" (en båttur som man kan boka om man vill komma ut och se lite av den thailändska "skärgården"). Vilket underbart vatten! Vilken härlig strand! VILKET HÄRLIGT GÄNG!!! :-) Vi badade, lekte, tramsade och bara hade det störtskönt i några timmar. Iskallt vitt vin , breezers, öl, läsk, chips och lördagsgodis. Allt intogs sittande eller stående eller liggande i det ljumma saltvattnet. Går knappt att i ord beskriva hur ljuvligt det var! Gott om fiskar hade vi runt omkring oss. En nafsade Niklas i bröstvårtan... HA HA HA! Micke och Kenneth passade på att lära Niklas och Christofer att drika öl genom en snorkel. Något de måste behärska nu när de tagit sina "Advanced Certificates" i dykningen... Öh...OK...???

Barnen hoppade och dök från båten och snorklade lite mellan varven oxå, för att titta på alla fina fiskar. Strax efter lunchtid, traskade Malin och Frida iväg längs stranden, bort till en restaurang och köpte stekt ris och stekta nudlar till oss alla, som vi åt i båten på vägen tillbaka hem. Det drog ihop sig till lite regn och åska när vi styrde kosan mot Lanta, men vad gjorde det? Vi hade verkligen haft strålande väder hela dagen!! När vi i sakta mak, gled in mot en vik för att titta på det hus som Kenneth är byggherre för, plumsade det plötsligt i vattnet bakom båten och jag trodde att någon fallit överbord. Men innan jag liksom hann reagera, såg jag 3 huvuden sticka upp genom ytan - det var Niklas, Christofer och Micke som slängt sig i havet under tiden båten körde. Sikka dårar!! Och sen skulle Kenneth prova på att åka vattenskidor. Utan skidor... På bara fötterna... Det gick väl sådär, kan jag säga. När båten drog iväg, såg vi bara hur Kenneth försvann ner i det blå, trots flytväst och det var bara till att vända om och plocka upp honom. Han fick sig nog en rejäl nässpolning! Det såg förbannat roligt ut!

Vid 16-tiden lade vi till på hemmaplan igen. Long Beach. Solen värmde åter från en blå himmel, så vi bestämde oss för att stanna kvar på stranden en liten stund och bada och ha det gott. Vi kom att prata om stjärntecken och jag frågade Wilmer vad han var född i. Då svarar han utan att blinka och med en så'ndär självklar stämma: "Sprit". HA HA HA, vilket roligt svar!! Det kom verkligen direkt från hjärtat!

Klockan 19 träffades vi på en restaurang som heter Sunflower för att äta middag tillsammans. Då hade vi alla hunnit hem, duscha, byta om och snygga till oss. Maten var supergod - en fräsch sallad, rostbiff med nå'n tonfiskröra på och hembakat bröd till förrätt. Till huvudrätt fick vi pasta med fläskfilé och en god sås allt-i-ett. Vitt vin, öl, läsk och vatten till det. Och så kaffe, konjak och frukttallrik efter maten. Jisses vilken kalasgod mat! Ur högtalarna kom 80-talsmusik, vilket gjorde att vi började diskutera att eventuellt ordna en 80-talsfest som "avslutning" på den här säsongen. Vi var rörande överens om att det skulle vara skitroligt! Jag, Maria och Micke utgör nu festkommittén för detta evenemang som vi redan nu beslutat ska äga rum på just Sunflower, någon gång i mars. Många svenskar åker nämligen hem i slutet av mars... Dessutom passar det ju bra med tanke på att mina föräldrar är här då, så de kan vara hemma hos barnen... ;-) På tisdag har vi festkommittémöte hos Micke!

Idag är vi trötta och röda i fejset allihopa. Det svider lite här och där på kroppen... Ute är det sjukt varmt, så vi håller oss inne idag med AC'n på.

Koh Lipe i ord...

Koh Lipe var verkligen vackert! Där nere på stranden, den vita, fina... Nästan som potatismjöl... :-) Men som på så många andra vackra platser på vår jord, så blir det ibland lite för mycket med alla turister som skeppas in och ut och fram och tillbaka. Jo, jag vet, vi är oxå turister, precis som alla andra besökare på Koh Lipe, men ändå... Jag tror att ni förstår vad jag menar. Det är synd att det blir så väldigt överdrivet samtidigt som det är klart att man vill SE och UPPLEVA dessa underbara platser! Nåja... Det var en supermysig och avkopplande helg vi hade tillsammans med Pålssons på Koh Lipe. Båtturen dit (och hem) tar 3 timmar ganska exakt, från piren i Saladan. Med speed-boat. Man kan visst även ta sig dit med en något större båt, men då tar resan betydligt fler timmar. 3 timmar räcker...

Vädret var helt fantastiskt hela helgen och vi var alla ganska röda om nosen på lördag kvällen, efter att ha spenderat hela dagen i solen på den där finfina stranden. Fast barnen var nog mer röda på ryggen. De ligger ju mest hela tiden på alla 4 i sanden och gräver och leker. Tänk så roligt man kan ha med sand! De bygger torn, berg och vägar och sedan får deras flip-flops eller foppa-tofflor tjänstgöra som bilar. Verkligen roligt att se att de kan leka så bra UTAN "riktiga" leksaker!

Jag har redan vid ett flertal tillfällen berättat om att servicen och klassen på väldigt många thailändska restauranger, inte riktigt kan mäta sig med den standard vi är vana vid på restauranger hemma i Sverige. Eller hur? Men den restaurang som vi besökte i fredags kväll, när vi anlänt till Koh Lipe, kammar utan tvekan hem 1:a priset i alla kategorier som finns på minuslistan!! Helt j-la otroligt!!! Vår mat på ett annat sällskaps bord, ljummen mat, lååång väntan, notan mitt i en tugga, kallt ris osv... Jag blir helt vimmelkantig av förundran över hur man över huvud taget kan driva ett ställe på detta vis! Men å andra sidan så tror jag att de turister som besöker Koh Lipe, inte stannar mer än ett par nätter innan de far vidare till nästa ö. Och därför behöver man ju inte bry sig om att få gästerna att komma tillbaka - det kommer ju nya hela tiden!

På lördagskvällen tog vi det säkra före det osäkra och stannade hemma på resorten för att käka. Där var så gott som alla bord bokade i restaurangen redan när vi kom, men vi lyckades i alla fall få plats till vårt sällskap på 8 personer. Maten var lite dyrare här, men det såg ut att vara god mat och standarden på service och tillmötesgående var hästlängder från den på fredagsrestaurangen. Vi beställde allt från Lasagne till Tenderloine Steak (eller vad det nu heter) till Anka och Cordon Bleu. Helt klart godkänt, men dessvärre inte så gott som vi hade önskat. Eller som det lät när vi läste i menyn... Säga vad man vill, men thailändarna ska nog ändå hålla sig till att laga sina egna, inhemska rätter...
Efter maten satte vi oss nere i baren, där Maria höll prisutdelning efter den lilla tävling/lek som hon sysselsatt barnen med tidigare på kvällen. De hade fått i uppgift att gå runt på resorten och leta efter olika djur. Ödlor, katter, hundar, höns, spindlar osv. De fick sätta ett streck på sitt lilla papper för varje djur de såg och sedan var det bara att räkna ihopa. Killarna tyckte det var jättekul och vi fick lugn och ro en stund!

Våra bungalows var väl OK, men sängarna var absolut de hårdaste jag nå'nsin varit med om! Vi kunde egentligen likga gärna ha sovit på golvet! Och så hade vi några kackerlacker som var läskigt stora. En av dem pös iväg upp bakom AC:n, men en annan trodde sig kunna smyga upp längs väggen vid fotänden av sängen, utan att vi skulle se, men se det sket sig! Rejält, skulle man kunna säga. Jag fick väl tag i min flip-flop och daskade till ordentligt! Besten trillade ner på golvet och jag kunde fösa upp den på en simfot som jag hittade utanför dörren. Iväg långt åt helsike med en och sedan gick jag in igen. Och vad får jag se där? Jo, där sitter Niklas, uppflugen i hörnet av sängen, med täcket i ett fast grepp uppdraget ända till näsan! Bara ögonen syntes... :-)) HA!! Vad skulle han gjort utan mig??!

Koh Lipe...

Hörde att ni har det lite kallt där hemma idag... ;-) Med snö... Brrr.... Kanske kan bilderna från vår week-end på Koh Lipe värma lite? Vi har verkligen haft en supermysig och avkopplande helg!

Vilket väder!

Vilken sand!

Vilket vatten!

Klicka in på vårt webalbum och känn värmen stråla!

En tisdag i februari...

I går fick jag boken "Flyga Drake" levererad. Tack, Annica!! Fast eftersom jag precis har läst ut "Nobels Testamente" av Liza Marklund, och fann den riktigt bra, känner jag att jag först vill läsa "Livstid", som är en direkt uppföljning på "Nobels Testamente", innan jag ger mig på "Flyga Drake". Så här intensivt och mycket har jag väl aldrig tidigare läst! Jag är ju en riktig bokslukerska!! Ha, ha... Med mina mått mätt då, alltså... Sedan vi kom hit har jag hunnit med 2 Anna Jansson, 1 Martina Haag, 5 Camilla Läckberg, 1 Colin Forbes, 1 Khaled Hosseini och 1 Liza Marklund. SÅ... Vem vinner då det stora kriminalromanracet? Läckberg eller Marklund? Måste säga att jag tycker att Liza Marklund skriver lite bättre än Camilla Läckberg. Visserligen blir man kanske lite för van vid författarens sätt att skriva, när man läst typ 5 böcker på raken av en och samma författare, men ändå... Jag gillar nog ändå Liza Marklund bättre. På nå't vis... Kan inte rikgtigt sätta fingret på VAD det är som gör att jag tycker bättre om hennes böcker, men det KÄNNS liksom mer, när jag läser om Annika Bengtzon... ELLER så beror det på att filmerna med Helena Bergström i rollen som Annika Bengtzon, helt enkelt faller mig mer i smaken, än filmatiseringen av Läckbergs "Isprinsessan", som jag tycker suger ordentligt??

Fast det är farligt att ge sig in i bra böcker, när man egentligen bör lägga tiden på att plugga... :-)

Idag har alla 4 Pålsson och Månsson-grabbarna varit ute i före detta träsket, bakom vårt hus, och lekt järnet. Från början var detta, en till brädden vattenfylld sjö eller ett träsk, men allt eftersom värmen och solen blivit mer påtaglig, har träsket torkat upp, och nu växer det till och med gräs på botten. Korna brukar gå och beta där nu... I alla fall, våra barn har spenderat timmar där i eftermiddag efter skolan. Först drog de ut en massa bråte som de hittade bland träden runt träsket, för att bygga en koja. Sen blev det ett fasligt liv, så jag var tvungen att titta till dem. Men det var ingen fara - de lekte krig med thaitjejerna! Oj, oj, oj va' de har lekt och haft skoj!! Emellanåt har de sprungit in till oss, för att släcka törsten och kyla ner sig med kallt vatten. Movitz kom in med en pinne, perfekt att göra en slangbella av, men som tur var hade vi inga bra gummiband att använda! Annars hade det nog kunnat bli hur farligt som helst... :-) Genomsvettiga och inte särskilt fräscha eller rena, fick vi till slut med alla våra barn till Bulan för att käka kvällsmat. Och nu sover de...

I skolan har barnen nu börjat på ett nytt story-line tema: "Expedition Thailand". Det handlar om att barnen ska rädda Robinson S Krusbär, som sitter fast på en ö och skickar flaskpost till barnen. De kommer i och med detta att få åka på en del utflykter de närmaste veckorna. Låter väl spännande?? Gå gärna in på skolans hemsida där ni kan läsa mer om vad de sysslar med samt titta på bilder http://www.svenskaskolanthailand.se/ Klicka på GALLERI och välj sedan HELÅRSSKOLAN.

En liten fundering...

Jag vet inte om ni redan har sett vår alldeles egen, än så länge relativt lilla, söta geckoödla som vi har i vårt hus...? Om inte, så finns det en bild på den i nå't av våra senaste webalbum. Hur som helst, när vi var inne på akvariet i KL, så hade de just en sådan att beskåda i en glasbur. Och som sig bör, på ett sådant ställe, fanns det sidan om buren, en liten infotavla med korta fakta att läsa om djuret. Vi läste... Den lilla krabaten kan bli upp till 35 cm lång!! Vill jag verkligen ha en sådan, sittandes på väggen inne på toaletten, stirrandes på mig när jag måste gå upp och kissa mitt i natten?? Eh, nä.... Men har jag så mycket att välja på egentligen? Det verkar som om han eller hon har gjort sig hemmastadd här hos oss. Han eller hon har ju trots allt bott här ända sedan vi kom hit i augusti. Och jag kan inte låta bli att undra hur stor han eller hon hinner bli, innan vi åker hem...? Jag kanske får köpa en kattlåda med sand till honom eller henne och lära honom eller henne att bli rumsren? För redan nu, kan jag säga, släpper han eller hon ganska stora tollar, några här och några där, när andan faller på...

Kuala Lumpur

Ja, då var vi som sagt tillbaka i paradiset igen... Vår tripp till Kuala Lumpur började med födelsedagssång för Liam vid 7-snåret på morgonen den 31/1. 8 år har han fyllt, grabben! Jag kan inte riktigt fatta det... I alla fall, efter drygt en timmes flygtur var vi vid 15-tiden på vårt hotell i KL - Hotel Maytower. Hungriga som tusan, tog vi en promenad till McDonalds för att käka en rejält sen lunch (det är en timmes tidsskillnad mellan Malaysia och Thailand). Vi hade ju lovat barnen... ;-) Dessvärre blev detta besök på McDonalds, inte det enda besöket på fastfood-restaurang under våra 4 dagar i stora staden... Vi hann med både Burger King och Pizza Hut oxå. Pizza Hut hann vi dessutom med 2 gånger!! :-) Jag som är barnsligt förtjust i fastfood, måste ändå tillstå att man blir jäkligt fort trött på det! Väl hemma på Lanta, kändes det riktigt bra att få stoppa i sig den betydligt nyttigare thai-maten igen.

Vi hann med lite av varje under våra dagar i KL, men mest av allt så gick vi. Vi gick och gick och gick... Hade jag haft en stegräknare i byxlinningen dessa dagar, tror jag att den hade börjat ryka och sedan exploderat! Och ändå åkte vi en hel del taxi oxå... Dessa lustigkurrar till taxichaufförer! Det gällde verkligen att vara vaken och göra upp om priset innan man satte sig och åkte med. En gång hade vi alla 4 satt oss tillrätta och chauffören skulle precis starta motorn, när Niklas frågade vad han skulle ha, för att köra oss den lilla biten från Petronas till vårt hotell. Niklas och chauffören kom inte alls överens... Det slutade med att vi fick knäppa av oss bältena, plocka ihopa våra shopping-kassar och sedan se på när Niklas fick bita sig i tungan, för att inte bli alltför otrevlig mot taxichauffören, som ville ta ett hutlöst pris för den lilla sträckan vi skulle åka. Vi började promenera, men hann inte mer än 10 meter, så kom det en annan taxibil bakom oss och tutade för att vi skulle åka med honom istället. Han tog halva priset jämfört med den förste!! Och när vi skulle gå in och kolla på fiskarna på det stora akvariet blev vi varse om en annan lustig sak. Man tog ett högre inträde för oss, utlänningar. Tänk om man skulle göra en så'n grej i Sverige! Svenska vuxna och barn 50:- resp. 20:-. Utländska vuxna och barn 70:- resp. 50:-!! Det hade nog blivit populärt! Snacka om diskriminering! Eller?

Förresten, tack alla, för grattishälsningarna till Liam på mailen och i bloggen! Och för pengarna som vi nu handlat leksaker för i KL! Väldigt uppskattat, givetvis! :-) Det blev en högst annorlunda födelsedag han fick, stora killen.

Om någon någongång ska åka till Kuala Lumpur, så kan jag tipsa om att ta stora börsen med! HERRE GUD så mycket shopping! Och vilka shoppingcentra!!! Helt makalöst! Jag tog minsann tillfället i akt och klippte till mitt hår lite. För 99 ringit (vet inte riktigt hur det stavas, men jag vet i alla fall att 1 ringit är typ 2 svenska kronor) fick jag en SPA-behandling för håret och så en "gratis" klippning. Det kunde det väl vara värt, tyckte jag. I samband med att frisören kletade i nå'n typ av inpackning i håret, passade hon även på att massera mig i hårbotten, vid tinningarna och även ner mot nacken. Det var rikgtigt skönt. Och så mjukt och friskt mitt hår känns nu när alla slitna toppar är bortklippta + att håret fått lite extra näring!

På Thailändska Ambassaden gick det bra. Vi fick våra visum utan krångel, men liksom alla andra, som redan varit iväg för att få ytterligare dagar att spendera här i Thailand, fick även vi endast 60 dagar, istället för 60 + 60 dagar som vi fick när vi sökte första visumet i Sverige innan avfärd. Men jag tror att vi ska klara oss ganska exakt på detta, om vi får köpa 2 x 30 dagar i Krabi när dessa 60 dagar är slut. Nä, jag ska inte gå in nå't närmre på det här med 30 dagar hit och 60 dagar dit, för det är knappt att vi själva fattar hur det funkar... :-)

Kuala Lumpur var en trevlig stad, men eftersom jag alltid har varit, och alltid kommer att vara en "redig lantlolla", så tyckte jag det var fantastiskt skönt att få komma tillbaka till lugnet på Lanta!

Tillbaka...

..i paradiset! SÅ SKÖNT!! :-)
Men vi har helt plötsligt inget internet hemma, så just nu sitter jag på skolan och skriver. Börjar om 3 minuter... Hoppas på att vi får ordning på "nätet" hemma ikväll, så att jag kan skriva lite mer i bloggen. Vi hörs!