Pannkakor och ösregn...

En av denna veckans eftermiddagar gräddade jag pannkakor till barnen när de kom hem från skolan. Ett uppskattat alternativ, till de annars så trista rostemackorna som vi brukar ta till, till mellis annars... Men ack så trist att behöva "stå vid spisen"! :-) Och dessutom grädda pannkakor, som jag nog tycker är nå't av det drygaste som finns! Men, men... barnen blev ju glada!

Förra söndagen var mulen och regnig... På eftermiddagen i alla fall. Förmiddagen var solig och fin, och då passade vi på att ta en longtail-båt ut till Bu Bu Island, som ligger på andra sidan ön. Först mopparna till Old Town och sedan båten. Rätt som det var kom ett litet gäng munkar ut till ön, och för ett litet ögonblick kände jag och Maria oss något obekväma i våra lätta klädslar, bestående av bikini och badhandduk... Men detta verkade inte bekomma munkarna nå't nämnvärt (nä, åker man som munk till en badstrand i tron att inte behöva se varken bara axlar eller knän, så är man väl bra dum?). Det verkade vara ett glatt gäng med munkar för de ställde gladeligen upp på lite fotografering. Annars har veckan som gått inte bjudit på sådär väldigt många soltimmar... Tyvärr... Och regnet som kom i natt var inte nådigt!!! Vi, Pålssons och Kroons var hos Micke och Tina i deras fantastiskt fina och lyxiga kåk för lite "fredagsmöte" med prat och gott i glasen, när himlen fullkomligt öppnade sig! Kroons fick tag på skjuts hem till deras hotell och vi hoppade på mopparna för att så gott det gick ta oss hem till vårt. Vattenmassorna forsade ner från bergen och över stora vägen och vi hade vatten upp över fötterna där vi satt på våra moppar! Det gick INTE fort att ta sig fram, kan jag säga! På vår lilla gata rådde full aktivitet. Klockan var ungefär 01.15. Folk gjorde vad de kunde för att rädda sina madrasser och annat från att dränkas i vattnet, som inom loppet av några minuter, skulle börja rinna in i husen. Det var liksom bara att vänta... Någon satt på en stol med sina pyjamasklädda barn i knät, utanför sitt hus och såg vattnet stiga. Niklas fick hjälpa några thaiare att putta en liten röd sportbil, upp mot stora vägen, i det halvmeter höga vattnet, som kom forsande ner mot resorten och havet. Någon stackare fick ge sig av med bilen för att sova någon annanstans... Ja, jag säger då det. Det var det värsta regnet jag någonsin sett. En kille kom med sin ko och hennes lilla kalv i släptåg, för att låta dem stå på andra sidan stora vägen över natten. Som tur var, var träsket sidan om oss, relativt upptorkat och kunde därför "svälja" en hel del av allt det vatten som kom farande. Jag och Niklas stod i dörren till vårt hus och undrade om vi skulle ha turen på vår sida och slippa undan... Det var på håret! Hade vattnet stigit 5 cm till, så hade vi oxå fått in vatten i vårt hus. Jag passade på att lyfta upp golvfläktarna och skor och annat på bord och stolar innan jag gick till sängs vid 02.30. Där fanns ju inte mer vi kunde göra...