Heja filofaxen, almanackan och kom-i-håg-boken!!

Vi satt i bilen på väg hem efter jobb/skola/dagis idag och "räknade" till tiotusen, sjukhus, tidning, tiomiljoner och allt det där...
Jag: Korv och makaroner - tio miljoner!
Liam: En-ger, två-ger, tre-ger, fyr-ger..... ni-ger, ti-ger!
Movitz: Spagetti, spagetti - etthundratretti!
Ha, ha, ha!! Den var ny, den!

Dagen diss:
Nu håller jag på att få spel på alla dessa timmar som man varje dag lägger på jobbet! Det skulle ju varit tvärt om! 8 timmar att vara tillsammans med sin familj och sina vänner samt hitta på roliga saker och så 2-3 timmar på jobbet. Visst? Som det är nu så hinner man ju inte med varken att uträtta ärenden eller göra nå't kul mitt i veckan, för efter jobbet så är det bara att snabbt åka hem, fixa mat, käka, varva ner en liten stund framför TV:n och sen måste det duschas och borstas tänderna för att småkillarna ska vara i säng vid 8-tiden. Helt sjukt!
Jenny på mitt jobb, for näst intill i panik ner till byn igår på lunchrasten för att skaffa sig en filofax, så att hon ska få mer ordning på sitt liv. Droppen som fick bägaren att rinna över, var en lördag närJenny skulle åka med sin dotter Elin till golfträningen. När de kom fram så visade det sig att Jenny hade glömt att ta med Elins golfklubbor! Det är ju nästan som om man skulle bege sig ut på en cykeltur, men glömma cykeln!
Alltså, skriver man inte upp minsta lilla grej som man behöver få uträttat, så glöms den bort i all stress. Helt säkert! Förra veckan fick Liam ett inbjudningskort till kalas av en kompis i skolan. Kalaset skulle vara på lördagen och man skulle givetvis ringa några dagar innan och tala om ifall man kunde komma eller inte. I lördags, 1½ timme innan kalaset skulle börja, slog det mig plötsligt att "F-n!! Liam skulle ju vara på kalas idag!! Och jag som inte ens ringt och tackat ja! Och Liam som inte ens är hemma!!" Herregud! Så jag fick ringa och be om ursäkt till pojkens föräldrar för att jag inte hört av mig. Och Liam som egentligen velat gå på kalaset..! Fy skäms på mig! Nu vet jag att det inte bara är jag som har problem med att komma ihåg saker, men det hjälper ju inte mig...

Dagens hiss:
FIKA!!! Jag tror inte att det finns någon annan i hela världen som älskar det här med att fika lika mycket som jag. Eller jo, kanske nå'n enstaka... :-) Det är det bästa som finns, tror jag. Att bara få sitta tillsammans med någon man tycker om och dricka te eller kaffe (eller saft), hur många koppar som helst, och så käka en god kaka eller en god bulle till det. Eller varför inte en god paj med vaniljsås? Jisses, så mysigt det är. Man kan fika precis när som helst, var som helst och hur som helst. På hösten eller vintern, inne framför den tända brasan och med massor av tända ljus i hela huset. Eller ute i det gröna på våren/sommaren, på en filt i skuggan eller intill en sjö eller i en skogsglänta. Det är livskvalité, tycker jag! Att att ta en fika lite då och då är det bästa "måstet" som finns! :-)